Jag fick väldigt många intressant och tänkvärda kommentarer från Jakob angående mitt inlägg om lärares behörighet. En av hans invändningar var att behörighetskrav ställer många kompetenta och erfarna personer utanför skolan vilket i många fall skulle vara en förlust för eleverna.
Som jag ser det så går det att få in skickliga yrkesverksamma personer i skolan fast kanske inte som lärare utan som föreläsare. På det sätter tror jag att deras kompetens utnyttjas på ett bättre sätt plus att en legitimerad lärare får ta hand om det den andra personen inte har någon erfarenhet av, nämligen bedömning, kursplanering mm.
Att anpassa utbildningen för obehöriga lärare beroende på hur länge det arbetat som lärare låter väldigt bra men jag har svårt att se det fungera i verkligheten. Hur ska det avgöras vilken utbildning just den personen behöver?
För lärare på gymnasieskolans praktiska program förstår jag att det är svårt att få behöriga lärare med en lärarutbildning som ser ut som den gör idag. Jag hoppas att behörighets diskussionen kommer leda fram till nya utbildningsvägar, eller det finns inget annat val om dessa lärare ska bli behöriga.
Min erfarenhet från skolan är ändå att den stora delen obehöriga lärare är det för att de fått jobb i skolan och blivit kvar där.
Jag håller fast vid att ökade krav på lärarnas utbildning, vilket så klart kräver att lärarutbildningen är bra, leder till högre status och i förlängningen bättre lärare.
tisdag 27 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag tycker absolut att lärare måste vara behöriga. Jag har tyvärr väldigt stor erfarenhet av obehöriga och värdelösa lärare. Lärare är ett viktigt arbete som ska förbereda studenter för framtiden, ska en obehörig lärare få lära lite som han vill utan att ha lärt sig hur det ska gå till?
Jag hörde att man i Uppsala vill prova att inrätta lärartjänster på gymnasiet som post doc-tjänster där den nydisputerade forskarens arbetstid blir 50% forskning och 50% undervisning. Jag vet dock inte vilka krav man ställer på att dessa personer är utbildade gymnasielärare också, utöver sin forskarutbildning. Jag tror att det kan vara bra med olika typer av lärare. Visst behövs allmänpedagoger och breda kunskaperna absolut, men det är väl inte fel att komplettera med djupare specialkompetenser? Det måtte väl finnas plats för båda dessa profiler i skolan?
Jag tycker absolut att det ska finnas plats för personer med djupa ämneskunskaper i skolan. Som föreläsare kan de inspirera och ge erfarenheter från arbetslivet.
Tror på din föreläsarabrovinsch.
Är skolan en attraktiv arbetsplats? Både och....
Kan gymnasieskolan locka en skicklig civilingenjör, knappast?
Det är så sant som du skriver att de obehöriga som jobbar där jobbar oftast kvar slentrianmässigt, inte för att de är världsledande inom sitt ämne.
Men jag skulle kunna tänka mig att exempelvis hålla en föreläsning på gymnasiet, aldrig jobba där.
Håller till större delen med i vad du skriver här. Dock tror jag inte det skulle vara något större problem att avgöra vilken vidarutbildning dessa obehöriga lärare behöver. Man får helt enkelt göra en generalisering. Tex baserat på hur många år de arbetat.
Min erfarenhet när det gäller obehöriga lärare är från de olika gymnasieskolor jag arbetat på och dessa säger mig att det är mycket ovanligt med obehöriga lärare i kärnämnen som svenska, engelska, samhällskunskap och liknande utan att de i de flesta fall handlar om karraktärsämnen. T ex lärare i ellära, tryckteknik, fordon osv.
Min erfarenhet är också att skolorna har väldigt svårt att få behålla dessa. På de skolor där jag arbetat så har detta varit ett stort problem då näringslivet gång på gång headhuntar dessa civilingenjörer, entreprenörer, programmerare osv. Förra året så blev tex skolan jag arbetar på nu av med sex av sina datalärare (programmering, webbdesign, databashantering, datakom, digitalteknik osv). Inte för att de inte trivdes, tvärt om de trivdes väldigt bra (i alla fall de flesta) en av dem sa när jag träffade honom så sent som för några månader sedan att skolan var det bästa stället han någonsin arbetat på. Men det är svårt för skolorna att konkurrera när de blir erbjudna löner på 10 000 - 30 000 kr mer i månaden än vad de tjänar på en skola.
Att obehöriga lärare bara ”blir kvar” för att de fått ett jobb är inget jag känner igen. Naturligtvis finns det undantag och bottennapp på alla skolor, men min erfarenhet säger mig inte att detta på något vis är vanligare bland obehöriga lärare. Jag skulle nog snarare vilja säga att det är tvärt om, obehöriga lärare får väldigt sällan fast anställning på en skola vilket också betyder att om dom inte sköter sig, eleverna klagar, rektor märker att det inte fungerar vid lektionsbesök osv får inte den obehörige läraren vara kvar på skolan. Behöriga som fått fast anställning däremot är det betydligt svårare att bli av med och ingen skola jag varit på har inte haft några sådana som sitter orubliga på sina ställningar och aldrig kommer att slängas ut av någon rektor även om det vore för både skolan och elevernas bästa.
Enkelt förklarat:
En obehörig lärare får normalt inte fast anställning = går att slänga ut om den inte håller måttet.
En behörig lärare får normalt en fast anställning = väldigt svår att slänga ut om den inte håller måttet.
Missförstå mig inte nu, jag tycker helt klart att behöriga lärare och lärarutbildningen ska vara normen. En obehörig lärare ska vara undantaget inte regeln och målet bör alltid vara att en obehörig lärare ska bli behörig genom en anpassad utbildning. Men jag tror att man gör det alldeles för lätt för sig om man bara kritiserar obehöriga lärare och inte lärarutbildningen och bristen på rimliga sätt att bli behörig. För mig är det en självklarhet att i 90% av fallen så när det gällen en samhällskunskapslärare så är en behörig bättre än en obehörig.
Men det är också en lika stor självklarhet för mig att när det gäller att lära sig laga bilmotorer så skulle jag hellre vilja ha någon som arbetat som bilmekaniker i 20 år, saknar lärarutbildning, men som genom noggranna intervjuer, testundervisning och liknande visat att den är en duktig pedagog än att ha någon som läst 60 poäng i mekanik, teknik och liknande kurser, är behörig lärare, men som bara kollat på bilmotorer i någon labbsal.
Det största problemet av alla som jag ser det är snarare att lärarutbildningen inte på något vis är en garanti för att personen är en duktig lärare. Faktum är att när jag går igenom CVn och sitter med på intervjuer på skolan där jag arbetar (vilket jag nästan alltid gör när vi ska anställa), gör lektionsbesök och andra tester så kan jag lätt säga att minst 35% borde aldrig få stå i ett klassrum, 45% kommer aldrig bli bättre än en okej lärare och som max 20% kommer att bli riktigt bra lärare.
I väldigt många fall tar man in obehöriga lärare för att de är bättre än de behöriga. Dåliga lärare utan ämneskunskaper är idag ett större problem än obehöriga lärare. Detta gäller främst i gymnasiet där det ställs högre krav på ämneskompetens. Min man arbetar som obehörig lärare i naturvetenskapliga ämnen. Innan de hittade honom hade de haft fyra behöriga lärare som inte klarat av tjänsten.
Om min man vill ha ett fast jobb måste han sluta sitt jobb, ta banklån och plugga 1 1/2 år pedagogik. En utbildning som är hårt kritiserad för att inte hålla akademisk nivå.
Enligt många bekanta som gått lärarutbildningar är stora delar av utbildningarna groteskt dåliga. Kraven på studenterna är låga.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2214171.ab
Gör det möjligt för obehöriga lärare att bli behöriga istället för att motarbeta dem.
Varför inte utforma en examen med en praktisk del och en teoretisk del?
Skicka en kommentar